Trelleborgsloppet 2013

Jag var inte säker på om jag skulle springa fem eller tiokilometersrundan av årets Trelleborgslopp. Än mindre om det skulle bli av alls. Dagarna innan var det kickoff med jobb och morgonen  innan vi skulle iväg vaknade jag med värsta bihåleinflammations-känslan i näsan. Jag behandlade med Nasonex och det hela lyckades försvinna spårlöst efter någon dag. Ytterst märkligt..

Oh well, snabbspolning till race-day.

Det blev en tidig buss till Trelleborg eftersom jag inte föranmält mig.
Jag hade inte sprungit på några dagar så det fick bli mil-rundan för att skrapa ihop veckans kilometrar.

Jag får väl nästan titulera mig sandallöpare numer när jag knappt springer barfota......

Det var hyffsat varmt och det regnet som eventuellt skulle komma föll först ett par timmar senare.

Det kändes som det var fler löpare än tidigare år och jag tyckte mig höra att det var rekord.

Starten gick och vi med den.
Det tog dryga tre kilometer innan jag kände mig bekväm. Sen rullade det på.
Tiokilometersrundan är lite jäklig eftersom man springer vissa delar två gånger vilket kan kännas lite drygt.

Vid ca. sju kilometer blev det tungt igen. Värmen gjorde sig påmind.

Till slut kom även jag i mål och det kändes faktiskt riktigt bra. En snabb sväng inom tältet med tidtagningen eftersom jag ett år blev utan tid (troligen pga att deras papperslappschip inte satt rätt). Jodå jag blev registrerad. Sluttid på 1:07:54 hopplöst långsamt och fjärde sist bland herrarna men under sju minuter per kilometer vilket får räknas som en seger för undertecknad.

Kronan på verket var sonens pärlhalsbandsmedalj jag fick när jag kom i mål. Den slår loppets generiska medalj som varken har distans, år eller datum graverat...