Kunde inte hålla mig!

Jag i princip lovade mig själv att jag skulle vänta ett par extra dagar för att låta vaderna vila. Vädret här nere är nu så himla härligt (runt 15 grader i solen under dagen) så det löftet gick åt pipan ;-) .
Sagt och gjort, jag gav mig ut helt nakenfota i korta tights och långärmad funktionströja. Solen höll på att gå ner och det var inte så varmt längre (fast väldigt härligt löparväder).

Jag gick ut väldigt lugnt för att inte dra igång vaderna allt för mycket. Istället för att dra på hårt valde jag de grusigaste trottoarerna och de nöttaste cykelbanorna/vägarna för att sulorna skulle få en omgång. Istället för en kortkort runda blev det en helt ok sträcka på strax över tre kilometer. Vaderna kändes knappt av. Lite stel i vänstra ankeln men inget alarmerande. Knäet var på väg att göra väsen av sig men det försvann också.

På vägen hem korsade jag genom parken hemmavid och det sista ljuset fick det att se lite drömskt ut - en riktigt bra runda helt enkelt.

 

Är ni nyfikna på när, var, hur långt, snabbt (långsamt!?) jag springer, kolla in min Runkeeper-profil. Är du löpare, lägg till mig i ditt Street Team :-)

Helgsprungen

Efter förra söndagens långpass tog jag ett par dagar ledigt från löpningen. Vaderna var lite ömma bland annat, även ena knäet kändes av som jag skrev. Har även känt mig på gränsen till förkyld också (Det kan förvisso vara pollen också..)
Det blev ett sandalpass i fredags, mest för att jag blev så sugen och var full av energi. Idag var det så fint väder så det fick bli en runda till. Trots att vaderna klagade en hel del i fredags var de nästan helt oberörda på lördagen. Idag kom det dock tillbaka en aning. Antar att jag får vila ytterligare några dagar till nästa pass. Det kan ju även vara så att alla dessa rundor i skodon fått mig att bli slarvig men det hoppas jag verkligen inte! :-S

Dagens runda blev ungefär 50/50 Invisible Shoes Contact / barfota. Man kan ju undra varför jag inte valde att köra barfota hela vägen.. Tja, det är helt enkelt kul att springa i sandaler ibland :-D

Jag måste bli bättre på att skippa skor nu framöver om jag ska drilla fotsulorna inför Sydkustloppet. Terrängen är riktigt jäklig bitvis och att springa på förlåtande trottoarer här i stan ger dom inte riktigt den feedbacken de behöver. Kanske dags att plocka fram lådan?

[caption id="attachment_2303" align="aligncenter" width="225" caption="Så här glad blir man när man springer en fredagkväll"][/caption]

En barfotamil genom stan

Så var det söndag och dags för ett långpass. Egentligen var jag inte säker på om det skulle hålla så långt så jag var beredd på att köra så långt det gick.

Jag styrde kosan mot västra hamnen och höll ett aningen för snabbt tempo på 6:14min/km. Att köra helt barfota var en sista minuten grej. Vi hade varit på IKEA tidigare på dagen och på vägen hem började vädret spricka upp och temperaturen var riktigt behaglig.

Det blev funktions t-shirt med en långärmad funktionströja över plus korta tights. Härom dagen satt jag med nål och tråd och sydde en hållare till en vattenflaska. Jag planerar att göra ett eget bälte med dryckeshållare samt sandalfäste inför Sydkustloppet. Det tilltänkta bältet var inte klart så jag fick fästa flaskhållaren på min gamla trogna magficka.

[caption id="attachment_2291" align="aligncenter" width="300" caption="Test med hemmasnickrat vätskebälte"][/caption]

Detta bältet var på tok för smalt så det skumpade en del men funkade i övrigt riktigt bra!
Även detta pass blev det test med att tillföra energi, idag i form av Hammer Gel Banan - den godaste hittills ;)

Sträckan var inte helt bestämd utan jag körde en hyfsad kopia av Malmömilen, som ska ändra riktning i år. På så sätt visste jag ungefär hur långt jag behövde springa för att nå milen.

Rundan fortsatte och Stortorget passerades. Vidare förbi baksidan av triangeln ner mot Pildammsparken. Sist rundade jag av mot Rönneholmsparken och mötte upp fru + son på lekplatsen. Då stod Runkeeper på 10,49km vilket var milen med god marginal. (Runkeeper kan ibland "justera" sträckan i efterhand har jag märkt och det är sååå trist när man kommer precis under önskad sträcka :-P ).

Vid cirka sju kilometer började vänster knä gnälla lite. Jag gick ett par gånger för att se om det skulle försvinna men det höll i sig. Efter att ha stött på lite grusigare terräng vid Triangeln tonades knäontet bort. Vet inte om det var så att den grova makadamen övertrumfade smärtan i knäet men det "gick över". Nu ikväll känns det inte av så jag hoppas att det inte var nått dumt.

Fotsulorna kändes ganska tilltygade men som oftast numer tar de mindre stryk än vad de signalerar.

[caption id="attachment_2290" align="aligncenter" width="225" caption="Sulorna höll även denna gång."][/caption]

 

Väl hemma blev det återhämtning i form av banan och dadlar och en skön dusch.

[caption id="attachment_2292" align="aligncenter" width="225" caption="Pigg och glad"][/caption]

Som det känns nu känner jag mig i hyfsad form. Kondisen upplevs som bättre än i fjor. Igen raketfart men det är inte målet just nu. Att springa 21km om lite mer än en månad känns lite läskigt dock.

 

Bloggtips: Springa 100 miles utan att träna?

Jarod skriver i en serie i tre delar om när han sprang Rocky Racoon 100 miles i år.
Nu är det inte så att han var helt otränad innan, han har avverkat flera marathon samt en 50 miles ultra tidigare. Skillnaden denna gången var att han varken hade något specifikt träningsprogram eller extremt höga löpdoser  (som mest ett par mil i veckan som jag förstår det).
Han nämner tre punkter som enligt han själv är nyckeln till att han klarar av det,
1. Vara aktiv i vardagen (han står upp i jobbet och springer kortare sträckor. Ibland löppendlar han ~6km tur&retur)
2. Äta naturligt (Jarod äter i princip bara rå frukt och grönt),
3. Ha en god och ekonomisk löpstil (han sprang  loppet i Luna Sandals)

Inspirerande och intressant att läsa om!
Part 1: I believe I can run a 100 miles race without training
Part 2: Results
Part 3: Race report

Som ett sidospår läste jag i ett inlägg hos Barefoot Ted om en liknande filosofi. Ted sprang en ultra för ett tag sedan som ett experiment. Han hade inte heller ett träningsprogram. Istället var han också "aktiv i vardagen" - småsprang/joggade dit han skulle, till torget och handla, rasta hundarna osv. Han försöker undvika att se löpningen som en plikt utan som en passion som vävs in i vardagen. Lite flummigt kanske men en intressant tanke.
Nu är ju Ted långt ifrån en nybörjare och har en diger lista med marathon och ultror i bagaget vilket gör det lättare att springa omänskliga distanser utan ett träningsprogram.

Sist men inte minst återkommer jag till Jarod som börjat ett experiment med att härda och stärka fötterna för att kunna springa på så många underlag som möjligt. Många intressanta tips som jag ska försöka ta åt mig! Developing Iron Foot

Söndagstur

Det var egentligen tänkt att bli ett lite längre pass men det kändes lite stelt och tungt. Dessutom mötte jag upp med familjen i parken så det fick räcka med knappa halvmilen.
Det blev halva sträckan barfota faktiskt. Temperaturen börjar så smått bli behaglig!

[gallery link="file"]

På det igen

Nu får väl de väl vara nog med de här sjukdomarna. Först ut influensa som totalt däckade hela familjen. När den väl klingat av och man kände sig stark nog för en löprunda totalkraschar magen och >24h kaoz med toalättbesök varannan timme kickar in. Igår kände jag mig under omständigheterna helt ok och såg till att äta och framförallt dricka ordentligt.
Dagens tur blev således en damage control för att se om allt stod rätt till. Hoho, visst gjorde det det. Strax under 4km med en snitthastighet på 6:10min/km får jag säga var helt över förväntan. Den upplevda ansträngningen kändes inte i närheten av den hastigheten.

På sätt och vis är dessa relativt korta perioderna av sjukdom bättre än veckovis av förkylningsbesvär. Det kändes precis som kroppen stängdes av och nu efteråt switchade på med full kapacitet direkt. Hoppas nu att jag lyckas hålla igång till årets första lopp.
Jag har sedan länge förträngt hur jobbigt jag tyckte det var att ta mig 21km så det blir nog ett kärt återseende. Framförallt det dryga gruset ;)

Dagens runda avverkades i ännu ett par sandaler - Invisible Shoes Connect. Kommer en utförligare recension någon gång.
Det var fint väder och det kändes som sagt riktigt bra.

Hoppas ni har haft en trevlig vecka och inte åkt på någon sjukdom!

[caption id="attachment_2266" align="aligncenter" width="363" caption="Martin i sandaler"][/caption]