Aquasocks för hela slanten

Yep, idag blir det minimalistiskt aquasocks-style. Jag ställer mig lite avig till mina badskor men vissa dagar känns dom faktiskt helt ok. Jag tror att jag har en storlek för stor i dom jag har just nu vilket medför ett lätt hasande när jag går vilket i sin tur bidrar till att jag ändrar mitt steg när jag promenerar(lyfter foten lite extra).

[caption id="attachment_34" align="aligncenter" width="150" caption="Badskor / Aquasocks"][/caption]

Efter att praktiskt taget ha levt i mina Fivefingers de senaste veckorna tänkte jag att det var dags att variera mig lite. Även om Fivefingersen sitter som handskar och är riktigt sköna är jag ändå rädd att fötterna blir lite väl vana vid dem.

Dagens plan är att promenera hem från tågstationen (2.5km) och därefter dra ut på en 2-3km löprunda för att se om hålfötterna repat sig.

Jag fick en idé om att ta en långrunda till nästa helg efter att ha följt Calle Robertssons blogg om hans 12timmars runda.
Jag kommer ju givetvis inte att komma i närheten av vare sig sträckan (över 7mil) eller tiden men tanken om att vara ute en längre tid och både gå och springa känns tilltalande. Jag funderar på en en-milsrunda under några timmars utflykt.

Uppdatering:

Det sket sig duktigt med löprundan.. Badskorna slet upp trampdynorna så jag knappt kunde gå :(
Nu åker dom ut!

Oh well, nytt försök idag eller i morgon....

Vila, helg & shopping

Återhämtar mig fortfarande från sviterna efter Blodomloppet ;). Dagen efter kändes det knappt något, dagen efter det stelhet och lite värk i kroppen och i torsdags kände jag en bekant känsla i ena hålfoten.. Det är samma känsla jag upplevde i början av mitt barfotaexperiment dvs. en lätt svidande känsla som sträcker sig ett par cm mitt under hålfoten i linje med stortån -> hälen. Innan i torsdags hade det mer eller mindre försvunnit helt eftersom fötterna stärkts. .. Det är ju med all säkerhet utslitning efter loppet.. Har ju inte sprungit så långt innan det.

Idag passade jag på att ta en lugn promenad i stan för att se om smärtan fortfarande var där. Fötterna var fortfarande lite ömma fast hålfoten kändes helt ok och besvärade inte längre. Tänker nog vänta ett par extra dagar för att vara på säkra sidan. Kanske till och med komplettera med lite fotstärkande övningar.

Jag har letat efter några schysta linnen i något funtionsmaterial och passade på att kolla läget när jag ändå var i stan.
Stadium hade inga svarta kvar i min storlek så jag traskade vidare till Intersport.
De hade rea på adidaslinnen just i min smak (svarta icke urringade etc.).

200;- styck kostade dom, vilket inte är superbilligt men köpte man två fick man dom för 250 kronor! SOLD!

Over and out!

Blodomloppet Malmö 2010

Nu är det dagen efter mitt första lopp någonsin - Blodomloppet som gick av stapeln i Malmö igår 25/5. Snabb reflexion.. SJUKT NÖJD!

Storyn:

Vädret hade varit lite svajjigt de senaste dagarna och det hade regnat en del. Kallt och blåsigt har det också varit.

Fram till eftermiddagen var det ganska skyigt och det såg lite ovisst ut om det skulle bli torrt eller blött framåt kvällen. Enligt Klart.se skulle det va skinande sol och ca 12-14gr under kvällen. Jag muttrade lite för mig själv när jag var på väg hem från jobb och  såg de tunga molnen ligga som en matta över stan med endast några få minimala revor där man skymtade lite blått..

Jag hade laddat med ett halvt kilo köttfärs med vitlökssmör till lunch och sett till att dricka rikligt med vatten. Till skillnad från många andra är jag ingen kolhydratfanatiker utan tankar med fett istället. Det blev även två ölkorvar två timmar innan och lite iskiate (chiafrö blandat i vatten).

Väl hemma var det dags att plocka fram utrustningen; 3/4 löpartights, Vibram Fivefingers KSO, långärmad polotröjja (care of svenska armén) och en nyinhandlad 25kronors keps från Akerpers Webbshop.  Jag tog även med mig ett par träningsbyxor för att inte frysa ändan av mig innan/efter loppet.

Det blev bussresa till Heleholm i Malmö där loppet hölls. Redan på busshållplatsen såg man strömmar med människor som begav sig mot tävlingsområdet.

De flesta hade full blown löparutrustning, tights, överdel och  en uppsjö av olika skor skymtades.
Vad jag kunde se var jag väldigt ensam om att köra med Fivefingers.. Kanske t.o.m den ende?

Vädret hade börjat klarna och jag misstänkte att det åtminstone inte skulle regna. Det var kallt i vinden så jag behöll jacka och träningsbyxor på till ca. 10min innan start.

Det fanns två distanser att välja på (5&10km) och två starter per distans, den "snabba" och den "långsamma". I mitt fall blev det den långsammare dvs. de som trodde sig ta mer än 30min på sig på 5km.

Det började fyllas med folk vid startlinjen så jag drog av mig brallorna och satte fast den microchiputrustade nummerlappen.

PANG! Startskottet brann av. Det blev lite promenerande de första hundra meterna pga. allt folk som trängdes vid startlinjen.
Min plan för loppet var att försöka ta det riktigt lugnt och inte haka på alla andra som spurtade iväg vid starten. Jag ville verkligen inte ta ut mig redan i början och riskera att krascha efter halva banan.

Efter en stund var det fritt fram att börja springa. Jag startade Runkeeper in iPhonen och så var jag igång.

Det kändes väldigt upplyftande att springa med andra löpare! Omedvetet rycks man med i lunken och det känns på något sätt lättare att hålla tempo och fokusera på att njuta ;)

Det var väldigt fascinerande att betrakta medlöparna. Alla har sin stil och alla ser ut att ha mer eller mindre roligt när det springer. Vad jag minns log jag hela vägen i mål! Jag lade märke till en del löpare som verkade ha något otalt med marken.. Det stampades och studsade något fruktansvärt och stundvis såg det ganska otäckt ut. Hade jag försökt springa så i min Fivefingers hade jag ådragit mig den ena frakturen efter den andra(om jag ens kunnat stampa så hårt utan att krevera av smärta). Min personliga åsikt är att alla någon gång borde ta av sig skorna och testa att springa ett par meter för att se vilken kraft man åsamkar ben och leder i allt för dämpade skor.

Banan var för övrigt rätt trevlig. Det var huvudsakligen asfalt/gata/trottoar med få inslag av gräsmatta. Det blev en del backar (viadukter och broar) vilket förhöjde upplevelsen. Bostadsområde och motorväg fanns båda med på rundan som i stort var väldigt mysig. Jag funderar nu på att införskaffa betalvarianten av Runkeeper så jag kan ta bilder under passen ;)

Det fanns en vätskekontroll längs sträckan och jag tog den "flygande" eftersom jag tyckte jag hade bra flyt och inte kände för att sakta ner.
Solen tittade nu fram och  förhöjde upplevelsen ytterligare! Det var inte så värst varmt ute (typ 12-14gr) men det var väldigt avkylande och skönt kan jag meddela! :)

Mer eller mindre hela loppet kändes bra. Inga känningar i varken knä, fötter eller liknande. När man började närma sig upploppet kände jag dock att jag började stelna till lite i kroppen, framför allt höfterna började ömma lätt och övre delen av smalbenen likaså. Trampdynan på vänster fot kändes också lite öm och vissen.

Nu började jag se slutet på banan! Det var en avstickare över en grusad fotbollsplan innan man kom in på idrottsplatsen och den sista delen var på gummi "asfalt" på löpbanan. Sista biten fick jag ny energi och lubbade på så fort jag bara orkade!

Resultatet på iPhonen blev 39:36 och Blodomloppets chip registrerade 41:27. Eftersom det segade lite i början och jag slog på Runkeeper först när jag började springa så höftar jag till med 40min blankt. Ingen superfart men det var inte heller tanken. Att ha kunnat hålla igång i 40 minuter i sträck är ett nytt rekord och 5km har jag aldrig sprungit förr så jag är SJUKT NÖJD!



Eftersom det var ganska kallt ute blev det en snabb sorti och jag glömde bort att hämta min tröja som ingick i tävlingen.. Oh, well dom brukar va så groteska ändå ;) Det bjöds även på banan som  jag hoppade över.. Det blev en kebabtallrik sans pommes frites på Heleneholmsgrillen istället!



Jag citerar Björn Sunesson som avslut:

Keep on running!

Dagen före Blodomloppet...

I morgon springer jag mitt första lopp någonsin. Ska bli riktigt roligt! Vad gäller resultatet spelar det ingen större roll som jag nämt tidigare, att fullfölja banan är målet.

Jag ställer upp i 5 kilometersrundan och enligt en person på funbeat som kollat kontrollmätningen är sträckan totalt 5,6km! Jag har hittills sprungit ca 4,3km som längst och tänkte att 700m till inte är några problem. När nu sträckan är 1,3km längre kan det bli intressant :)

Jag har i alla fall sett till att sova ordentligt, äta och dricka rejält och vilat/masserat/smörjt in fossingarna så förutsättningarna finns där.

Morgondagens fotbeklädnad kommer bli Vibram Fivefingers KSO för att vara på säkra sidan.

Om man kollar vädret(vilket oftast är helt onödigt eftersom det sällan stämmer...) så ser det hyffsat ok ut. Inget regn och  inga jättevarma temperaturer(runt 12-14gr.

...wow, över 600besökare, trevligt! Om ni är återkommande, skriv gärna en kommentar! :)

Dagens inköp, ny rygga

Eftersom mina löpartights inte har några bra fickor och jag gärna vill ha med mig backup-skor om sulorna skulle råka ut för något, tog jag en runda till Stadium för att kolla utbudet.

Jag har fram till nu använt en gammal Eastpak ryggsäck som sett bättre dagar.. Remmarna som är lite lätt gummerade på insidan är nu helt glatta och ganska jobbiga att ha på axlarna..

Jag har kollat lite forum angående just löparryggsäckar fast det känns ju lite pinsamt att köpa något för över 500 spänn när jag inte ens tillryggalägger mer än ett fåtal kilometer per löprunda. Jag har sneglat på Haglöfs Ace S (som går loss på typ 600;-...) på 5liter men det hade nog varit i minsta laget..

Stadium to the rescue! Jag hittade en 12L Everest ryggsäck för 199;- som fyller alla mina krav; under 20L, nätt och lätt, snygg och sitter bra. Det jag dock ändå hade velat ha som fattades var ett spännband över bröstet.. Då detta är lätt fixat med lite kardborreband fick det gå.
Väskan har sammanlagt 7 utrymmen och kommer kunna hålla både skor, nycklar och telefon!

Voilà:

Fram:



Bak:

En räddande ängel

...Är sambon det! Hade det inte vart för all schysst fotmassage jag fått hade det definitivt varit mycket jobbigare att återhämta sig efter barfotapassen!

En rolig detalj är att jag ALDRIG kunnat få fotmassage innan jag började med barfotagrejjen. Mina fötter var extremt lätt-kittlade och jag vände mig i plågor de gånger någon tog på fötterna/tårna.

Sedan halvtimmespasset i söndags har sulorna varit riktigt ömma och huden ganska hård. Igår kväll filade jag lätt "kanterna" av trampdynorna och avslutade med en riktigt fet kräm som jag glömt namnet på.. används tydligen på småbarn... luktar gamla motorer gör det också.. ;)

Funderar på att ta en runda i Fiverfingersen i kväll, eftersom det var ett tag jag sprang i dom nu. Fotsulorna känns helt OK idag, dvs de gör inte ont.. Däremot känns som lite råa/ömma när man trycker på dom. Att köra helt barfota på Blodomloppet på tisdag känns inte helt rimligt dessvärre...

Nytt personbästa

Jajjemen! Barfotaknatande i kvarteren: 4,3km på lite mer än en halvtimme. Detta är både längdrekord och tidsrekord(ja, inte hastighet men antal sammanlagda minuter på löpande fot). Fötterna känns helt ok. Dom är möra och denna gången känner jag även av lite i vaderna och i höfterna.

Det är verkligen kul att känna att det går framåt och jag tror även jag gör rätt som tar det lugnt med passen. Planen är att minst ta två dagar paus (nu innan loppet blir det nog minst tre dagar mellan passen och inte så här långa).

Idag blev det lite stretch för en gång skull, caveman-style. Jag stretchar annars aldrig utan ser endast till att va mjuk i lederna innan jag börjar passen (går lite, gör lite tå-pushups och några höga knän). Just "sitta-på-huk-med-hälarna-i"-stretchen gör jag lite då och då även till vardags då det känns skönt och bra helt enkelt :)

Förutom en begynnande blodblåsa på ena trampdynan känns sulorna som sagt riktigt ömma. Trots ruffa asfaltsstråk och grusvägar så har jag lyckats undvika att trampa på nått vasst.

Spring på!



(wow, över 500 besökare nu!!)

Jikes! Bara två veckor kvar!

Slog ett öga på kalendern och idag är det exakt två veckor kvar till Blodomloppet!

Som det ser ut just nu pallar jag nätt och jämt 3km.
Det jag dock har märkt är att jag oftast efter mina pass känner att jag skulle kunna trycka ut lite till. Hittills har jag endast kört runt en 15-17 minuters rundor helt utan stop, vilket skulle kunna betyda att jag i värsta fall skulle kunna gå ett par hundra meter och knata på den sista biten.
Loppet är 5km, vilket jag hört många lyckats springa utan någon träning alls... Jag får skylla på att jag vårdar fötterna ömt och tar det lugnt. Hellre undertränad än övertränad som jag läste någonstans!

Vad gäller tiden har jag inte något speciellt mål. Att fullborda hela sträckan är det enda jag egentligen är ute efter ;)
Skulle jag sen räkna på det så vet jag ju att jag promenerar 2,5km på mellan 25-30min. Så låt säga att jag i alla fall vill komma i mål under 50min!

Hm..jag funderar lite... Tanken är att jag ska köra med mina Fivefinger eftersom jag inte riktigt vet hur väglaget ser ut... Det hade dock vart fett att pinna på helt barfota! Fötternas skin är påtagligt tjockare än när jag började så helt otänkbart är det inte... hm...tåls att tänka på!

Det går framåt!

Två barfotarundor denna veckan. Inga extrema pass, runt 2-2,5km per runda.

Det känns som jag börjar komma in i lunken utan skor nu.

Båda rundorna gick helt ok. Sulorna vs. flåset är ganska jämna dvs. fotsulorna blir lite ömma men även kondisen säger till när det är dags att varva ner.
Lite intressant är att fötterna verkar ha blivit lite mer köldtåliga också :)

Gårdagens tur blev bl.a. genom parken. Jag sneddade över en gräsplätt för att slippa den ruffaste asfalten på gångstigen. Trodde faktiskt att det skulle va mer "stickigt" att springa bland kvistar och rötter men det var inte så farligt.
När jag väl kom ut på den lite finare cykelbanan på andra sidan märkte jag att något fastnat under foten. Efter att ha knatat på en 10-20m och det fortfarande inte lossnat fick jag som hastigast stanna till och dra handen under foten. Jag märkte snabbt att jag inte fått bort vad det än var där satt. Fick stanna en andra gång och denna gången kolla under foten. Det visade sig att jag trampat i någon form av kåd-drypande frögrejjer när jag sprungit över gräset. Jag pillade bort de värsta bitarna men själva kådan satt kvar till dess att jag kom hem.

Hur känns det då så här långt?
Fötterna känns helt ok. Det är dock lite ömt under trampdynorna efter ett pass och ibland även dagen efter. Inte så värst många blåsor heller. Eller rättare sagt dom få som dyker upp gör inte speciellt ont. Huden har tjocknat en aning.

Jag ser till att försöka ta två dagar vila nu i början så man inte åker på en blåsning. Jag har även märkt att det kan ta lite mer än en dag innan man känner av träningen.

Jag försöker gå lite lugnare också (sätta ner foten så att man inte primärt landar på hälen). Både Fivefingersen och simskorna funkar nu ganska bra även vid promenader. Har inte provat att gå så långt då jag inte vill riskera något som hindrar löpträningen.
Det är dock fortfarande lättare att springa än att gå i de minimalistiska skorna.
Sedan ett tag tillbaka har jag uteslutande använt antingen fivefingersen eller simskorna. Undantaget har varit någon enstaka dag då jag skämt bort fötterna med conversen ;) (efter att ha känt av en svag känsla i hälen)

Så går det när man inte läser ordentligt..

Som jag nämt tidigare har jag anmält mig till två lopp nu innan och under sommaren. Blodomloppet som går i slutet av maj och iForm-loppet i augusti.. Det jag inte la märke till när jag anmälde mig till iForm var att det bara var för kvinnor.. Borde anat det när det bara va tjejjer på bilderna och så. Oh, well jag har redan satt in pengarna (290 spänn) som jag antagligen inte kommer få tillbaka.. :(

Trist!!!

Detta innebär att jag måste hitta ett annat lopp.. Troligtvis blir det Trelleborgsloppet. Även det på 5km.

Hoppas på att kunna ta en liten runda ikväll om inte fötterna/hälen börjar ömma...

Första rundan helt barfota

Tjo!

Efter att ha haft lite känningar i höger häl och varit bortrest över helgen med god mat och dricka tog jag en väldigt lugn runda igår kväll för att känna av läget i fötterna. Jag tror även att jag är lite allergisk alternativt börjar bli förkyld då det känns lite skumt i halsen.

Jag började rundan barfota och hade med mig simskorna i handen (dom är lättare att dra på under rundan än fivefingersen..). Det blev lite mer än en engelsk mile och hela rundan var utan skor :)

Ett tag trodde jag att jag skadat trampdynan då en stickande känsla kändes under ett par hundra meter. Det visade sig bara vara en väldigt liten sten som bestämt sig för att haka fast under vänster fot ;)
Även om stenen satt fast så verkar den inte ha punkterat huden då jag inte längre ser var den satt fast.. Jag antar att trampdynorna börjar tjocka till sig.

Det är verkligen riktigt skönt att springa på trottoarer med dom där klinkers-liknande plattorna, lena och även lite ljumma i vårsolen!
Efter rundan väntade jag mig fler begynnande blåsor eftersom där var ett par ruffa partier runt parken. Det enda jag upptäckte var en liten nätt blåsa på en av tårna som jag knappt upptäckte.

Keep on running!