Jag ska inte ens kommentera gårdagens inlägg, bara konstatera att träningen än en gång kommer skjutas på framtiden. Hela familjen hostar och snörvlar så det blir en lugn helg med fokus på mys och kurering.
Skönt att man inte kör efter något program...
Annars blir det lite sneglande på resultaten i 24h tävlingen i Espoo i helgen. En del personer jag varit i kontakt med via nätet på ett eller annat sätt ställer upp, bland andra Zingo som jag sprang mitt första 6 timmars med i Danmark, MarathonMia vars blogg jag följer, Mikael Forsström som brukar dela med sig av fina löparberättelser från sina ultror, med flera. Kul att följa även i något minimalistisk form.
*snörvel*
lördag 25 februari 2012
fredag 24 februari 2012
Det går ganska bra nu
...Känns det som. Jag är inte överdrivet skrockfull men ofta när jag känner eller säger något sådant här brukar nått gå galet, sjukdom, skada eller liknande. Vi får se ;)
De senaste passen har varit helt ok/riktigt bra faktiskt. Orken har varit där och det har känts bra i kroppen. Inte så mycket barfotalöpande tyvärr men aquasocks och sandaler desto mer. Det känns även bra att jag inte fått känningar i underbenen, vilket ofta brukar dyka upp då jag inte är barfota.
i onsdags blev det det sedvanliga transportlöpandet till replokalen. På vägen dit kändes första biten sisådär lagom lugn men döm av min förvåning när jag hör Runkeeper läsa upp en kilometertid på 5:56min/km ! Riktigt kul att flåset börjar förbättras.
Jag hade dessutom sett till att tanka rejält med bra frukt och grönt de senaste dagarna. Känns som jag funkar bäst på bananer och dadlar. "Today's carbs is tomorrow's glycogen" som Harley brukar säga.
I övrigt har jag meckat lite med Malmö Barefoot Run 's hemsida och nu kan man anmäla sig till årets upplaga! Det är liksom förra året gratis!
Du gör det på anmälningssidan.
[caption id="attachment_2246" align="aligncenter" width="158" caption="Malmö Barefoot Run 6 maj 2012 - Pildammsparken"]
[/caption]
Trevlig helg allesammans!
De senaste passen har varit helt ok/riktigt bra faktiskt. Orken har varit där och det har känts bra i kroppen. Inte så mycket barfotalöpande tyvärr men aquasocks och sandaler desto mer. Det känns även bra att jag inte fått känningar i underbenen, vilket ofta brukar dyka upp då jag inte är barfota.
i onsdags blev det det sedvanliga transportlöpandet till replokalen. På vägen dit kändes första biten sisådär lagom lugn men döm av min förvåning när jag hör Runkeeper läsa upp en kilometertid på 5:56min/km ! Riktigt kul att flåset börjar förbättras.
Jag hade dessutom sett till att tanka rejält med bra frukt och grönt de senaste dagarna. Känns som jag funkar bäst på bananer och dadlar. "Today's carbs is tomorrow's glycogen" som Harley brukar säga.
I övrigt har jag meckat lite med Malmö Barefoot Run 's hemsida och nu kan man anmäla sig till årets upplaga! Det är liksom förra året gratis!
Du gör det på anmälningssidan.
[caption id="attachment_2246" align="aligncenter" width="158" caption="Malmö Barefoot Run 6 maj 2012 - Pildammsparken"]
[/caption]Trevlig helg allesammans!
fredag 17 februari 2012
Less is more?
..Var temat på gårdagens föreläsning. Det var Anders och Roger som bjudits in av Heleneholms IF för att prata lite om minimalistiska skor och löpning.
Vi var runt 20 pers som var där. Jag trodde först inte att jag skulle ha tid men det löste sig.
För tillfället har jag ingen cykel och bussarna har jag ingen stenkoll på heller så det fick bli transportlöpning dit ;)
Anders och Rogers butik är numer en renodlad "barfotaskobutik" och de har kastat ut det tidigare MBT-sortimentet. Det är ingen löpskobutik, utan de har skor för alla tillfällen :) Köper man skor där får an även löpanalys på köpet!
De flesta som kom och lyssnade verkade positiva till minimalist/barfota-tänket och där var egentligen ingen som var direkt motståndare.
Det var för övrigt intressant att lyssna på åhörare som hade minskat sina skador när de börjat springa minimalistiskt.
Anders visade lite video på bättre och sämre löpteknik. Tyvärr strulade tekniken lite men budskapet gick fram :)
Även Göran var på plats som åhörare och delade med sig av bra kommentarer och funderingar. Jag fick skjuts hem av honom också då vädret inte var så kul. De senaste dagarna har jag känt mig lite "trött" i hälpartiet och är rädd att det kan vara hälsporre-varningssignaler så det kändes bra att inte utmana ödet och springa allt för mycket. (två dagar på rad dessutom).
Avslutar med ett par bilder.
[gallery link="file"]
Vi var runt 20 pers som var där. Jag trodde först inte att jag skulle ha tid men det löste sig.
För tillfället har jag ingen cykel och bussarna har jag ingen stenkoll på heller så det fick bli transportlöpning dit ;)
Anders och Rogers butik är numer en renodlad "barfotaskobutik" och de har kastat ut det tidigare MBT-sortimentet. Det är ingen löpskobutik, utan de har skor för alla tillfällen :) Köper man skor där får an även löpanalys på köpet!
De flesta som kom och lyssnade verkade positiva till minimalist/barfota-tänket och där var egentligen ingen som var direkt motståndare.
Det var för övrigt intressant att lyssna på åhörare som hade minskat sina skador när de börjat springa minimalistiskt.
Anders visade lite video på bättre och sämre löpteknik. Tyvärr strulade tekniken lite men budskapet gick fram :)
Även Göran var på plats som åhörare och delade med sig av bra kommentarer och funderingar. Jag fick skjuts hem av honom också då vädret inte var så kul. De senaste dagarna har jag känt mig lite "trött" i hälpartiet och är rädd att det kan vara hälsporre-varningssignaler så det kändes bra att inte utmana ödet och springa allt för mycket. (två dagar på rad dessutom).
Avslutar med ett par bilder.
[gallery link="file"]
tisdag 14 februari 2012
Fram med nål och tråd
Nä, nu fick det räcka. Min magficka (vill egentligen inte riktigt skriva magväska då den är så himla tunn) som tjänat mig väl sedan jag införskaffade den har numer blivit uppgraderad.
Den är väldigt minimalistisk och troligen mer tänkt som ett sedelbälte eller liknande då den hade ett resårband som rem. Detta blev sedermera väldigt slappt och har nu tillslut kastat in handduken. Under ett av veckans pass höll den på att kasa ner helt och hållet och jag fick ha mobilen i näven.
[caption id="attachment_2226" align="aligncenter" width="300" caption="Magväska - innan ingrepp"]
[/caption]
Jag styrde mina steg mot Clas Ohlson och införskaffade lite tillbehör.
Att mecka och trixa med saker har jag alltid tyckt var kul så jag tänkte att det fick bli en egen lösning. Det smartaste hade kanske varit att sonika köpa ett ordentligt bälte eller så men hur kul är det? ;)
I vanlig ordning kunde jag inte hejda mig utan såg till att bunkra upp. Just de där plastspännena/snabblåsen (vad heter dom egentligen??) är alltid bra att ha. Dessutom brukar det bli billigare att köpa en pryl och klippa av än att köpa dom separat.
Det blev en nyckelrem, 29;- och spännremssats med sammanlagt 10m rem för 49;- Den klarar dessutom upp till 500kg vilket borde se till att den sitter på plats. På Kjell & Co hittade jag en bredare baggagerem som borde kunna meckas om till ett vätskebälte eller liknande (20;-)
Det blev även en tripp till billighetsaffären Tiger där jag införskaffade ännu en nyckelrem samt två karbinhakar och ännu en bred rem för sammanlagt 40 spänn.
[caption id="attachment_2227" align="aligncenter" width="300" caption="remmar och spännen till ett värde av knappt 140 riksdaler"]
[/caption]
Det var inte så lätt att sy för hand som jag mindes det men jag fick remmen på plats och kunde dessutom återanvända originalspännena!
[caption id="attachment_2225" align="aligncenter" width="300" caption="Projekt Syjunta"]
[/caption]
Den provades på senaste passet och fungerade galant!
Jag funderar nu på att göra ett bredare bälte av de andra remmarna och en fästanordning för sandaler eller aquasocks så jag slipper ha en ryggsäck framöver.
Den är väldigt minimalistisk och troligen mer tänkt som ett sedelbälte eller liknande då den hade ett resårband som rem. Detta blev sedermera väldigt slappt och har nu tillslut kastat in handduken. Under ett av veckans pass höll den på att kasa ner helt och hållet och jag fick ha mobilen i näven.
[caption id="attachment_2226" align="aligncenter" width="300" caption="Magväska - innan ingrepp"]
[/caption]Jag styrde mina steg mot Clas Ohlson och införskaffade lite tillbehör.
Att mecka och trixa med saker har jag alltid tyckt var kul så jag tänkte att det fick bli en egen lösning. Det smartaste hade kanske varit att sonika köpa ett ordentligt bälte eller så men hur kul är det? ;)
I vanlig ordning kunde jag inte hejda mig utan såg till att bunkra upp. Just de där plastspännena/snabblåsen (vad heter dom egentligen??) är alltid bra att ha. Dessutom brukar det bli billigare att köpa en pryl och klippa av än att köpa dom separat.
Det blev en nyckelrem, 29;- och spännremssats med sammanlagt 10m rem för 49;- Den klarar dessutom upp till 500kg vilket borde se till att den sitter på plats. På Kjell & Co hittade jag en bredare baggagerem som borde kunna meckas om till ett vätskebälte eller liknande (20;-)
Det blev även en tripp till billighetsaffären Tiger där jag införskaffade ännu en nyckelrem samt två karbinhakar och ännu en bred rem för sammanlagt 40 spänn.
[caption id="attachment_2227" align="aligncenter" width="300" caption="remmar och spännen till ett värde av knappt 140 riksdaler"]
[/caption]Det var inte så lätt att sy för hand som jag mindes det men jag fick remmen på plats och kunde dessutom återanvända originalspännena!
[caption id="attachment_2225" align="aligncenter" width="300" caption="Projekt Syjunta"]
[/caption]Den provades på senaste passet och fungerade galant!
Jag funderar nu på att göra ett bredare bälte av de andra remmarna och en fästanordning för sandaler eller aquasocks så jag slipper ha en ryggsäck framöver.
söndag 5 februari 2012
Årets första långpanna
Det blev ett härligt precis-över-timmen-pass idag. Vet inte när jag sprang så länge sist.
Efter förra lubbet kände jag av en ganska djupt belägen träningsvärk i ena vaden så rundan fick baseras på dagsformen. Värken kändes inte av efter ett par kilometer så jag bestämde mig för att köra en lite längre runda än vanligt.
Eftersom sträckan var oviss från början tog jag det säkra före det osäkra och körde med tåstrumpor och aquasocks. Det visade sig vara en fin kombo och fötterna var det sista jag frös om. Tanken med dagens tur var att rulla på i makligt tempo och fokusera på tid istället för sträcka. Det gick fint och energin fanns med hela tiden.
Jag passade på att testa ännu en Hammer Gel - Äpple & kanel. Riktigt god!
Jag lunkade på ner till stranden och förflyttade mig längs det lätt frusna landskapet. Det var väldigt behagligt och lagom tempererat. Jag brukar tacka min i övrigt dåliga kondis när det är kallt ute - håller mig varm och toasty ;)
Det enda smolket i bägaren var att telefonens batteri dog efter lite mer än halva sträckan. Irriterande! Hade varit kul att se tempot under de olika kilometrarna.
Hade lite begynnande vadvärk i slutet och lite känningar på vänstra knäets utsida men i övrigt ett riktigt bra pass! 8.8km blev det allt som allt, ingen data hade sparats i runkeeper så det fick bli manuelt plottande och tidräknande.
[gallery link="file" columns="4"]
Efter förra lubbet kände jag av en ganska djupt belägen träningsvärk i ena vaden så rundan fick baseras på dagsformen. Värken kändes inte av efter ett par kilometer så jag bestämde mig för att köra en lite längre runda än vanligt.
Eftersom sträckan var oviss från början tog jag det säkra före det osäkra och körde med tåstrumpor och aquasocks. Det visade sig vara en fin kombo och fötterna var det sista jag frös om. Tanken med dagens tur var att rulla på i makligt tempo och fokusera på tid istället för sträcka. Det gick fint och energin fanns med hela tiden.
Jag passade på att testa ännu en Hammer Gel - Äpple & kanel. Riktigt god!
Jag lunkade på ner till stranden och förflyttade mig längs det lätt frusna landskapet. Det var väldigt behagligt och lagom tempererat. Jag brukar tacka min i övrigt dåliga kondis när det är kallt ute - håller mig varm och toasty ;)
Det enda smolket i bägaren var att telefonens batteri dog efter lite mer än halva sträckan. Irriterande! Hade varit kul att se tempot under de olika kilometrarna.
Hade lite begynnande vadvärk i slutet och lite känningar på vänstra knäets utsida men i övrigt ett riktigt bra pass! 8.8km blev det allt som allt, ingen data hade sparats i runkeeper så det fick bli manuelt plottande och tidräknande.
[gallery link="file" columns="4"]
fredag 3 februari 2012
Barfotalöpning i minusgrader
Varningstext: att springa barfota utomhus i minusgrader kan ge allvarliga skador på fötter och tår. Detta är endast mina personliga upplevelser och tankar kring ämnet. Jag tar inget ansvar för vad ni kan få för er när ni läser detta! Att springa barfota i minusgrader är inget att rekommendera om man inte tränat lite innan. Då menar jag inte att träna upp motståndet mot kylan i fötterna, vilket inte går.
Det man måste träna upp, i min mening är förmågan att känna av hur fötterna mår och reagera utifrån detta.
Jag har sprungit barfota nu sedan våren 2010 och även gjort detta i snö och minusgrader. Detta har gått ganska bra då jag inte överdrivit utan lyssnat på kroppens signaler. Som kallast har det varit minus tio grader. Då fick jag lätt känselbortfall i en tå samt ett par rejäla köldblåsor. Tänkte lite kort dela med mig av mina erfarenheter.
[caption id="attachment_1024" align="aligncenter" width="179" caption="Sylvesterloppet Malmö 2010 - Barfota"]
[/caption]
Smärtan av kylan är kroppen som signalerar "kallt, kallt! Se till att få in oss i värmen så vi inte förfryser!"
Däremot brukar ju kroppens signaler kicka in i god tid för att man ska reagera innan man tar skada.
Jag brukar känna av ett par olika stadier.
Det gäller givetvis att sluta innan man kommer till det sista stadiet. Att springa i minusgrader, eller kallt väder över huvudtaget är inget jag rekommenderar om man inte sprungit barfota ett tag. Det gäller att vara hyfsat säker i sitt steg och att slappna av. Även om man inte befinner sig i det tredje stadiet är det lätt att spänna sig. Det kan också vara så att kylan har en lätt bedövande effekt som kan påverka steget (man kan börja skjuta ifrån och skapa mer friktion än vad man känner av -> blåsor)
[caption id="attachment_1018" align="aligncenter" width="179" caption="Blåsor orsakade av löpning i minusgrader"]
[/caption]
Efter passet är det inte ovanligt att man känner en brännande känsla, precis som när man frusit om fingrarna och kommit in i värmen. Det råder blandade meningar om man ska spola varmt eller kallt vatten på nedkylda kroppsdelar. Personligen, om olyckan inte är framme och frostskador inte drabbat tårna tycker jag att det känns bättre att börja spola kallt vatten på tårna och gradvis öka värmen än att spola varmt vatten.
(OBS jag är inte läkare och ger inga medicinska råd, endast mina personliga reflektioner)
Själv började jag läsa på och experimentera med barfotalöpning (löpning/motion över huvudtaget) när det endast var ett par plusgrader ute. Eftersom jag var orolig över just minskad känsel på grund av kylan började jag med skor.
Sådär det var vad jag hade att säga om att springa barfota i minusgrader. Har ni frågor får ni gärna ställa dom nedan i kommentarerna!
Är det någon annan som springer barfota nu i vinter, dela gärna med er av era erfarenheter!
Det man måste träna upp, i min mening är förmågan att känna av hur fötterna mår och reagera utifrån detta.
Jag har sprungit barfota nu sedan våren 2010 och även gjort detta i snö och minusgrader. Detta har gått ganska bra då jag inte överdrivit utan lyssnat på kroppens signaler. Som kallast har det varit minus tio grader. Då fick jag lätt känselbortfall i en tå samt ett par rejäla köldblåsor. Tänkte lite kort dela med mig av mina erfarenheter.
[caption id="attachment_1024" align="aligncenter" width="179" caption="Sylvesterloppet Malmö 2010 - Barfota"]
[/caption]Smärtan av kylan är kroppen som signalerar "kallt, kallt! Se till att få in oss i värmen så vi inte förfryser!"
Däremot brukar ju kroppens signaler kicka in i god tid för att man ska reagera innan man tar skada.
Jag brukar känna av ett par olika stadier.
- Till en början är det oftast riktigt kallt och man kan känna det som lite panikartat (vanligtvis under noll grader).
- Efter ett tag går det över till en form av tolererbar smärta (eller kraftig feedback som jag brukar säga ;) ). Här känns det ganska mycket men man klarar av att springa. Stenar och ojämnheter uppfattas tydligt och gör lite ondare än vid milt väder <- bra tecken, kommer till detta.
- Det sista stadiet, som jag inte upplevt fullt ut som tur är - Man tappar känsel eller upplever en varm brännande känsla - risken för köldskador är överhängade. Har det gått så här långt gör det inte ont på samma sätt längre. Fötterna domnar bort och man känner inte grus och liknade på samma sätt.
Det gäller givetvis att sluta innan man kommer till det sista stadiet. Att springa i minusgrader, eller kallt väder över huvudtaget är inget jag rekommenderar om man inte sprungit barfota ett tag. Det gäller att vara hyfsat säker i sitt steg och att slappna av. Även om man inte befinner sig i det tredje stadiet är det lätt att spänna sig. Det kan också vara så att kylan har en lätt bedövande effekt som kan påverka steget (man kan börja skjuta ifrån och skapa mer friktion än vad man känner av -> blåsor)
[caption id="attachment_1018" align="aligncenter" width="179" caption="Blåsor orsakade av löpning i minusgrader"]
[/caption]Efter passet är det inte ovanligt att man känner en brännande känsla, precis som när man frusit om fingrarna och kommit in i värmen. Det råder blandade meningar om man ska spola varmt eller kallt vatten på nedkylda kroppsdelar. Personligen, om olyckan inte är framme och frostskador inte drabbat tårna tycker jag att det känns bättre att börja spola kallt vatten på tårna och gradvis öka värmen än att spola varmt vatten.
(OBS jag är inte läkare och ger inga medicinska råd, endast mina personliga reflektioner)
Själv började jag läsa på och experimentera med barfotalöpning (löpning/motion över huvudtaget) när det endast var ett par plusgrader ute. Eftersom jag var orolig över just minskad känsel på grund av kylan började jag med skor.
Sådär det var vad jag hade att säga om att springa barfota i minusgrader. Har ni frågor får ni gärna ställa dom nedan i kommentarerna!
Är det någon annan som springer barfota nu i vinter, dela gärna med er av era erfarenheter!
torsdag 2 februari 2012
Minusgrader och snöflingor i södern
Det har nu skymtats några snöflingor även i dessa delarna av landet. Graderna har gått ner en bra bit under nollan nu och det är riktigt bitande kallt även dagtid.
Gårdagens pass blev replokalen tur och retur. Sandaler dit och nakenfota hem.
Det är bra att försöka tänka på att inte ta på sig allt för mycket kläder så här i vintertid. Ofta klär man sig helt för varmt och kokar över efter ett tag. Tror jag fick till den gyllene medelvägen igår med diverse funktionsplagg i lager.
På ditvägen singlade snöflingorna och det var ganska kallt till en början. Det hade hunnit bli mörkt och jag började lunka fram i skaplig takt. Efter en halv kilometer börjar värmen komma igång och det kändes riktigt behagligt, tänkte för en sekund att det skulle kunna vara en fem, tio grader kallare innan jag hade känt av det.
På hemvägen tog jag av strumpor och sandaler och körde ett hederligt barfotapass hem. Det var till en början hiskeligt kallt och jag funderade på att langa fram sandalerna. Jag gav det ett par hundra meter till och bestämde mig för att fortsätta. Jag kollade aldrig termometern men skulle tippa på minst fem minus. Kan meddela att Malmö Stad har varit duktiga med saltningen av trottoarerna förresten...
Jag testkörde även mina nya reflexband som jag inhandlade på Kjell & Company för ynka tjugo riksdaler - ett riktigt kap :)
Nu dagen efter känns fötterna under omständigheterna helt ok. Tror jag kommer få en liten köldblåsa på en av tårna om jag har otur. Att springa barfota i minusgrader är inget man skojar bort det kan gå riktigt illa om man inte passar sig. Kommer skriva lite om detta i nästa inlägg!
Gårdagens pass blev replokalen tur och retur. Sandaler dit och nakenfota hem.
Det är bra att försöka tänka på att inte ta på sig allt för mycket kläder så här i vintertid. Ofta klär man sig helt för varmt och kokar över efter ett tag. Tror jag fick till den gyllene medelvägen igår med diverse funktionsplagg i lager.
På ditvägen singlade snöflingorna och det var ganska kallt till en början. Det hade hunnit bli mörkt och jag började lunka fram i skaplig takt. Efter en halv kilometer börjar värmen komma igång och det kändes riktigt behagligt, tänkte för en sekund att det skulle kunna vara en fem, tio grader kallare innan jag hade känt av det.
På hemvägen tog jag av strumpor och sandaler och körde ett hederligt barfotapass hem. Det var till en början hiskeligt kallt och jag funderade på att langa fram sandalerna. Jag gav det ett par hundra meter till och bestämde mig för att fortsätta. Jag kollade aldrig termometern men skulle tippa på minst fem minus. Kan meddela att Malmö Stad har varit duktiga med saltningen av trottoarerna förresten...
Jag testkörde även mina nya reflexband som jag inhandlade på Kjell & Company för ynka tjugo riksdaler - ett riktigt kap :)
Nu dagen efter känns fötterna under omständigheterna helt ok. Tror jag kommer få en liten köldblåsa på en av tårna om jag har otur. Att springa barfota i minusgrader är inget man skojar bort det kan gå riktigt illa om man inte passar sig. Kommer skriva lite om detta i nästa inlägg!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)