Visar inlägg med etikett lopp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lopp. Visa alla inlägg

lördag 13 juni 2015

Malmömilen 2015

Idag var det dags för Malmömilen igen.
Det är nog det loppet jag ställt upp i alla de gånger det gått (fem hittills).(uppdatering: fick nog en mini-stroke eller liknande, har endast ställt upp i fyra när jag kollar mina tidigare resultat...)

Mötte upp ett par bekanta löpare vid start. Daniel och Jimmy har jag sprungit med tidigare och vi slog följe till starten.




Starten gick 15:00, för eliten vill säga. Resten av pöbeln släpptes på startgrupp efter startgrupp med två minuters mellanrum. Strax efter tio över började vi röra på oss.



Det var riktigt hett idag så det blev fokus på att inte köra för hårt i början.
Loppet var som vanligt väldigt trevligt. Många akter/orkestrar underhöll längs vägen och höll igång stämningen.



Det enda lite trista var att när jag äntligen kom till första vätskekontrollen nere förbi Västra hamnen var muggar och vatten slut. Lite trist men det var bara att tuffa vidare.

Det blev ingen supertid men jag tog mig i mål på 01:15:24.
Höjdpunkten var när sonen, precis innan mål gjorde mig sällskap. Vi höll hand och korsade mållinjen tillsammans!

Detta året blev det lite mer låg profil, dvs Lunasandals och funktionskläder. 

fredag 2 januari 2015

Sylvesterloppet 2014



För att få ihop de sista kilometerna för att komma upp i 700 km i år sprang jag Sylesterloppet i Pildammsparken i Malmö på nyårsafton. Jag var inte jättesugen på att springa, mer fåfäng för att kunna stänga året i jämna siffror.

Det räckte med den korta sträckan på 2,7km för att komma upp i rätt antal kilometer.

Temperaturen visade flera plusgrader men jag valde ändå att köra sandaler och strumpor. Lunasandals Mono för att vara exakt.

Tiden var inget visare men det var ganska skönt att få röra på sig.
2,7 km på 17:39 min. blev siffrorna.



Jag filar även på en årssammanfattning som kommer inom några dagar. Gott nytt alla!


tisdag 25 november 2014

Barncancerkampen 2014 (6-timmar)

Har nu till slut en stund över att plita ner helgens lopp.

Inspirationsfilm kvällen innan.

Att ladda inför ett lopp är alltid en giltig anledning att chipsa.

Jag hade möjligheten att sova över i Helsingborg hos en vän som också skulle springa loppet. Detta var guld eftersom jag annars hade behövt ge mig av riktigt tidigt hemifrån. (loppet började 09:00)

Som jag nämnt tidigare var största anledningen till mitt deltagande möjligheten att medverka i ett 6-timmars lopp.
Jag har tidigare sprungit två sådana i Köpenhamn (här och här) och gillar utmaningen.
Man måste inte ta sig en exakt längd och alla som medverkar "klarar" loppet. Även perfekt test om man inte är helt säker på om man klarar eller vill köra ett maraton men ändå vill vara igång ett längre tag.

För er som inte känner till företeelsen är det helt enkelt ett lopp som inte har bestämd längd. Man startar en klocka, börjar springa en uppmätt runda och stannar klockan efter sex timmar och ser hur långt man kommit.
Rundan var strax över 5 km och bestod av två loopar som sammanstrålade vid start/målområdet.

Man var dock inte tvungen att springa sex timmar utan man valde själv hur länge man ville hålla på. Hela poängen var att samla in pengar till Barncancerfonden.

Till själva loppet.

Två glada 6-timmarslöpare


Regnet hängde i luften och det hade duggat lite lätt på morgonen. Som tur var var det uppehåll hela dagen.

Starten gick och en glad skara löpare pep iväg.
Jag var fast besluten att köra min 2:1 jogga, gå-upplägg då det är det jag nu uteslutande använder i lopp över milen.
Det var dock ett par tillfällen då jag fortsatte jogga på då jag var mitt i ett samtal med andra deltagare. Någon hade läst min blogg och andra hade frågor om mina sandaler.
Vad gäller fotbeklädnad körde jag med mina lunasandaler (modell Venado) nästan hela loppet och avslutade i mina Hokas då kroppen kändes allmänt mörbultad.

Fram till ca 15 km var jag riktigt pigg och hade gott humör. Därefter gick det sakteliga neråt.
Det kändes lite som att jag var utanför min kropp och såg ner på mig själv från några meters avstånd. Vid första svackan intalade jag mig själv att svackor kommer i dessa lopp och det är bara att bita ihop. O vips kunde jag lätt vifta bort de negativa tankarna.
Allt eftersom tiden och kilometerna gick kändes det som att avståndet från "ovan" till mig själv krympte och det blev svårare att värja sig från det jobbiga.
Till slut var jag fast inuti mitt huvud och det var svårt att undkomma smärtan och flåset.

Det var dock vänster knä som satte punkt för löp-delen.

Just vänster knä strulade under Lejonbragden i våras. Det känns lite som att muskler och leder lagt sig snett och inte går helt rakt där inne. Ingen intensiv smärt men obehagligt. Det slutar dock så fort jag börjar gå eller stå stilla.
Skillnaden från Lejonbragden var att det inte gick över förrän efter loppet var över.

Jag gjorde även sk. "Morton stretch" som jag läste om hos Alan någon gång i timmen. Det innebär kort att man sätter sig på huk med hela foten i backen och håller i ett träd/stolpen för att inte tappa balansen och kunna slappna av i rygg och få lite stretch i benen. Det hjälpte knäet lite men inte helt.

När jag närmade mig 35 km var fötterna ganska slut. Jag fick inte med mig strumpor så jag frös för första gången om fötterna i ett lopp. Även lite grann i övrigt.
Sista biten skämde jag bort tassarna i mina Hokas vilket troligen var anledningen till att jag inte bröt. Jag kollade klockan och var inte säker på om jag skulle klara 38 km vilket var mitt uppsatta minimum-mål.

Jag var som sagt nära att ge upp men knatade på och pressade mig till 40,6 km allt som allt.
Inte mitt bästa resultat (42km, -2012) men klart godkänt.
Min polare Andreas som jag fick att prova 6-timmars gjorde distansrekord, efter att tidigare som längs sprungit 25 km. Han kammade hem 44 km vilket var riktigt bra jobbat!

Längs vägen snackade jag lite med en snubbe som frågade lite om mina sandaler. Det visade sig att han också sprungit Lejonbragden i våras, fast hela 100 km loppet. Vi pratade en del om att det mesta satt i huvudet och jag sa att jag troligen skulle ge mig på bragden nästa år. Han sa att han redan var anmäld. Innan min timer pipit för "gå" ett par gånger för många tog vi adjö och han knatade vidare.

"kör på hundra nästa gång!" var det sista jag hörde honom ropa.

Kroppen känns hyfsad nu ett par dagar senare men jag har inte vågat mig på att testjogga. Knäet känns inte av alls men jag känner lite i nedre delen av ryggen/rumpan så jag tar det lite lugnt.

tisdag 2 september 2014

Trelleborgsloppet 2014

I lördags sprang jag Trelleborgsloppet. Det var fjärde i ordningen och denna gången 10 km (har även sprungit 5:an). Trelleborgsloppet är ett av de lopp jag sprungit varje år sedan jag började med löpning. Det har blivit lite av en tradition då även den årliga Palmfestivalen äger rum då.

Jag har nyligen känt mig ganska pigg och kry i kroppen och de flesta rundor har gått bra.
På grund av detta ville jag försöka att få en sjyst tid för att se om jag hade det i mig. Jag valde då att springa i mina Lunasandaler då jag  känner att jag kan pressa lite extra med något under fötterna.

Loppet var ett av de bättre och jag kände att jag "hanterade" sträckan. Visst var där svackor men det kändes som jag hade kroppen under kontroll och att jag disponerade krafterna bra.

Sluttiden blev således 1:07:35 vilket är en av de bättre tiderna på 10 km jag gjort (mitt pers är runt 1:04 från 2011)


lördag 14 juni 2014

Malmömilen 2014



Det var inte tänkt att jag skulle springa milen i år. Jag var inte säker på om jag skulle vara helt knäckt efter Lejonbragden, eller om någon skada skulle ha blossat upp.
En kollega på jobb hade fått förhinder och frågade mig veckan innan om jag ville köpa hans plats. Sagt och gjort så var jag anmäld!

Det största frågetecknet var om jag skulle orka ta mig runt eller inte.
Detta på grund av att mitt busskort lägligt nog tog slut inför förra veckan. Eftersom vi här nere i Skåne får möjlighet att köpa pendelkort(med skillnaden att det räcker runt hela landskapet, fria resor i ca två månader) för runt 80% av vad ett vanligt kort kostar, tyckte jag att jag kunde klämma in lite cykelpendling denna veckan. Det blev allt som allt 135km under måndag, tisdag&onsdag. Det kändes rätt att ta en vilodag innan loppet (läs: knä och ben var mos)

Anywho, dags för loppet.

Jag var ganska sen på det och kom till starten tio minuter innan start.



Det var runt 7000 pers som skulle springa och när starten gick stod det still flera minuter innan det kom igång (jag brukar ställa mig längst bak pga min relativt låga hastighet).
Till slut började det röra på sig och jag startade Runkeeper och la ner mobilen i min ryggsäck. Jag hade med mina aquasocks i fall att det skulle bli för jobbigt barfota. Jag har ju inte loggat så många långa barfotarundor på ett tag.

Efter någon kilometer kom jag i samtal med en sandallöpare. Han hade gjort den vanliga resan; läst Born to Run, köpt lunasandaler och chiafrö och var fast ;) Vi hade sällskap någon kilometer innan vi skildes åt.

Planen var att ta det så lugnt jag kunde och taktiken gick bra. Jag hade god energi hela loppet och kunde dessutom spurta sista biten :)
Vad jag hade glömt var all kullersten man stöter på men det var bara att köra på. Bansträckningen var något ändrad från tidigare år dessutom men enligt mig till det bättre!

Den officiella tiden blev 01:10:46 vilket var riktigt bra med tanke på omständigheterna.

Kort summerat; ett bra lopp!



lördag 31 maj 2014

Några bilder från Malmö Barefoot Run 2014

Här kommer några bilder från Malmö Barefoot Run som gick av stapeln den elfte maj.
Loppet gick bra. Trots lite dåligt med reklam dök det ändå upp runt 50 pers!

Vi började med gemensam uppvärmning och teknik. Sebastian från Fotkultur höll i teknikpasset och kort därefter gick starten.








Det kom förfrågningar om vi skulle köra fler lopp framöver och som det ser ut nu kanske det rent av kan bli något innan under/i slutet av sommaren. Stay tuned! :)

söndag 18 maj 2014

Lejonbragden 2014 (50KM)


En något försenad rapport om mitt hittills längsta lopp - Lejonbragden, som gick av stapeln för två veckor sedan.

Jag var anmäld till loppet sedan en lång tid tillbaka men var inte säker på om jag skulle bli bra nog i foten, eller om jag skulle hålla mig frisk och ville inte riskera att jinxa loppet genom att berätta om det för vänner eller här i bloggen. (jag var omringad av förkylda och sjuka både hemma och på jobb under två månader typ..)
Träningen hade gått helt ok. En vecka sprang jag varje dag och i övrigt försökte jag hålla 15-20km/vecka.
Jag hade inte sprungit rundor längre än 4-6km innan loppet och det enda långpass jag fick till var halvmaran en månad tidigare.


Lång historia kort, loppet gick helt ok, jag körde min beprövade springa/gå-metod som höll mig vid god vigör nästan hela vägen.

Till själva loppet;



Jag såg till att ställa mig längst bak - det är ju många kilometrar som ska avverkas och jag tänkte inte stressa iväg i början...
Starten gick. Efter knappt en kilometer var jag längst bak. Jag hakade på två äldre herrar som valde att haka på mitt upplägg. De blev imponerade av min Gymboss (intervall-klocka) och skulle definitivt införskaffa en för framtida lopp.
Intervallerna var modesta och utgjordes av två minuter löpning och en minut promenad. Det fina med detta är att man kan ta sig långa sträckor utan att ta ut sig. Musklerna får vila och man kan hålla en hyfsad hastighet även om man inte är van vid längre sträckor.

Det fina med ultror och framförallt Lejonbragden var det fina gottebordet som hade många smarriga grejer att förse sig med under dagen. Favoriten var nötcreme med jordnötssmak - himmelsk! Även pizzaslicarna vid lunch satt riktigt fint! :)



Banan var en mil och gick i en åtta med passage vid målområdet var femte kilometer.
Vid kilometer sju fanns en vattenkontroll med möjlighet att ta en "selfie".

Här är jag med P.O och Anders med vilka jag hade sällskap med under hela loppet.

Efter trettio kilometer började det bli tungt och sista milen gick vi stapplandes fram.
Jag började med Lunasandals (20km). Efter de blev det mina Saucony Hattori (15km). Eftersom de skorna sitter som en handske blev det trångt när fötterna svullnade. De sista 15kilometrarna fick foppatofflorna tjänstgöra.

Allt som allt är jag fruktansvärt nöjd med att ha avverkat alla 50 kilometrar och gå i mål, även om jag fick gå en hel del.
Även om loppet var längre än en mara känner jag mig inte "ultra" riktigt än.

Jag fick definitivt inte avsmak för distansen och redan dagen efter kände jag löpsuget.
Högerfoten blev rejält sliten efteråt så den har fått vila.
Lejonbragden var säsongens enda riktiga utmaning jag satt upp så jag har sett till att vila rejält innan jag  funderat med att ta upp träningen igen.

Sluttiden blev: 07:52:33


fredag 16 augusti 2013

Kåsebergaloppet 2013 (Back to back Skåne part 1)

...Nästan gått en vecka sedan loppen, sorry för det :)

Inför dagens lopp hade väderrapporterna svängt rejält och jag var beredd på en och annan skur. Plastpåsar till telefon(erna). Eftersom jag skulle springa två lopp och vara borta större delen av dagen var jag osäker på om batteriet skulle räcka. Tog med både min egen och  jobbluren plus ett externt nödladdarbatteri.

Bussen avgick 09:00 från parkeringen vid Malmöhus slott. Det kändes redan som att det skulle bli en varm dag.

Även i Kåseberga var det varmt. Jag hämtade ut nummerlappen och lämnade in väskan.
Mästerfotografen....

Eftersom jag misstänkte att det kunde bli varmt (och att jag är usel på att fästa nummerlappen) hade jag förberett ett resårband med kardborre i ändarna för lätt på och av-tagning av nummerlapp/tröja.

Nytt för mig i år var att springa 10km spåret istället för 5.3:an.
Jag tänkte att om jag ändå skulle ta ut mig och springa två lopp på samma dag så kunde jag göra det ordentligt...
Starten gick och det bekanta lämmeltåget upp mot Ale Stenar började röra på sig.




Anledningen till att jag inte sprungit tian förr var(, förutom att den är dubbelt så lång :P ) att det mest är åker och grusväg i förhållande till fornminne samt drygare för fotsulorna.
Jag skulle som sagt avverka två lopp denna dag så det fick bli med sandaler. Just barfotalöpandet har fått stryka lite på foten eftersom jag inte riktigt fått till det denna säsong. Det började med att jag gick ut för hårt i vår och drog på mig några blåsor och skav. Sen är mina Luna sandaler så jä*la sköna att lufsa runt i :)

Eftermiddagen skulle bjuda på en halvmara så planen var att gå ut riktigt luuugnt. Ja, tjena.. mer om det sen.

Visst, det var mer åker och väg på tian men riktigt fint och trevligt att springa längs! Det var hett men gött på något sätt.




Grödorna längs vägen hade märkts ut som tidigare år.


Loppet var riktigt njutbart och jag tyckte inte att jag tog ut mig direkt.
Jag trodde ett tag att jag persat men det visade sig att det var min näst bästa mil på 71min.

Efter loppet bjöds det på en varmkorv. Jag åt den, bytte om och gav mig av mot bussen,

En liten notering angående näring. Jag hade beställt ett par gels och en återhämtningsdricka online som dessvärre inte hann komma fram till tävlingsdagen så jag klarade mig på en korv och en banan resten av dagen. (om man bortser från någon mugg energidryck under halvmaran)






Nästa blogginlägg blir om Malmö Halvmarathon som gick av stapeln ett par timmar senare den dagen.

söndag 16 juni 2013

Malmömilen 2013

Efter ett hittills händelserikt år med tillökning i familjen och sjukhusvistelse blev årets andra lopp Malmömilen.
(det kom ett Malmö Barefoot Run här innan också men det får vänta....)

Årets upplaga gick i stenålderns tecken. Jag och barfotakollegan Marcus dammade av vilddjurskostymerna och tog fram påkarna.


Förra veckan kände jag mig lite skum i högerfoten. Lite som om trampdynan blivit nertrampad och lite extra öm. Inte helt omöjligt då jag gått omkring på stenhårt sjukhusgolv i fyra veckor... Detta resulterade i en veckas löpuppehåll och jag kände inte av något under eller efter loppet.

Förra årets lopp minns jag som rätt hyfsat underlag men i år tyckte jag det var något värre. Kan bero på att jag mest sprungit i sandaler i år.. Varmt var det också så det var skönt att köra utan något på överkroppen.
Ett litet minus i år var att eftersom det var runt 7000 löpare gick starten i omgångar. Dessa var mig veterligen inte spec:ade någonstans utan man fick stå och vänta i typ 10-12 minuter om man startade i sista startgruppen.

Turen gick från Carl Gustavs väg (riktigt fin sliten och sammetslen asfalt) vidare ner genom parken ut mot stranden. Sedan styrde kosan mot västra hamnen och två kilometrar var avverkade.
Vi hade sällskap av ett crossfit-gäng (minns tyvärr inte vilken klubb..jägersro kanske?) som rullade en skadad kamrat i en hästsulky.

Efter västra hamnen området går vägen förbi en typ byggarbetsplats och det blev riktigt stenigt innan man kom fram till Dockan. Där lugnade det ner sig något men jag kände att jag inte riktigt hade orken att hålla uppe ångan så jag taggade av och släppte Marcus.

Vi drog en del uppmärksamhet längs vägen och blev kallade allt från tarzan, grottman till inföding och hedenhös ;)
När jag kom till gågatan fick jag upp humöret något och orkade tuffa på igen. Vad ska man göra när alla står och tittar liksom? :P

Nu var det inte långt kvar och det började kännas ganska slitet i fötterna. När det var en dryga mile kvar blev jag omkörd av ett par rullstolar.

"Nu är det bara 200m kvar" skrek någon. Vissa började spurta men jag körde på i sakta mak. Inte många sekunder man vinner på att spurta precis innan mållinjen...

Årets Malmömil tog en timme och fjorton  minute.  Tre minuter sämre än förra året och åtta minuter sämre än första året jag sprang det. hmm.. ;)

Varmt, soligt och bra väder i alla fall!



Målgångsvideo filmades av hustrun:


Over'n'out!

söndag 20 maj 2012

Kullamannen 2012

Ett terränglopp värt namnet.
Jag hade först tänkte hoppa över det eftersom mitt resesällskap meddelade att han var skadad i sista minuten.
Någon dag senare kollade jag upp resvägen dit och efter tåg, buss, buss och en promenad skulle det hela ta runt två timmar. Avgiften för loppet var dessutom redan betald..

Vid tåg till buss bytet såg jag en kille i vff kso och ryggsäck. Han kom fram och undrade om jag var Martin, han hade hittat min blogg :) Han hette Dan och skulle också springa loppet.


Dan och jag slog följe och snackade minimalist och barfotalöpning tills vi nådde vår hållplats.

Dan skulle ta den längre sträckan på runt tolv kilometer, själv räckte den kortare på drygt fem och en halv åt mig själv. Tänkte att knäet inte behövde allt för mycket belastning nu när det börjat klydda.
Skovalet föll på Lunasandals ATS. Dessa funkade utmärkt trots den väldigt kuperade terrängen. Först funderade jag faktiskt på att köra helt barfota men efter att vi provlöpte en bit av första kilometern råkade jag slå i högra lilltån så hårt att jag trodde att jag hade brutit den. Skrapade även tårna lite.


Möjligen att trail glove:sen skulle vara ett bättre val, men jag tycker det är lite "äta kolan med papper på"-känsla med dom.
Vad gäller minimalistiska skor var där ganska många. Ett flertal Inov-8, men även minst fem par fivefingers såg jag. Inga fler sandaler dock.



Vissa delar var inte riktigt löp-bara, man fick helt enkelt klättra uppför!
Det sög musten ur en ganska fort i de branta backarna så det blev inte överdrivet med löpning för min del. Min sluttid blev hela 53:41. Inte så konstigt då min vanliga träning som högst brukar innefatta trottoarer och vägbulor i höjdled ;)
Kullamannen 2012 var en riktig trevlig upplevelse, fin natur och bitvis trixig terräng. Kanske tar jag den långa turen nästa år!

ps. Fler bilder i mitt Google plus galleri ds.

torsdag 17 maj 2012

Blodomloppet 2012

Hade inte funderat så mycket på att ställa upp i år men det blev en spontananmälan på plats.

Efter att ha varit matförgiftad natten till dagen innan och även känt av del i halsen av allt pollen valde jag 5,6km banan.
Första biten gick ganska långsamt, många tog det lugnt och man fick kryssa fram mellan allt folk.
Vädret  var alldeles perfekt, soligt men behagligt svalt i vinden.
Sträckan är hyffsat ok att springa barfota. Lite knottrigt och stenigt på ett par ställen men jag antar att jag inte är kräsen numer. ;)

Jag valde att springa hela vägen och inte ta promenadpauser, mest för att jag inte kommit ut på något pass på ett tag nu och var springsugen.
Vänster knä började klydda lite efter tre kilometer och det höll i sig hela kvällen. Lite tråkigt faktiskt. Jag trodde jag åtminstone skulle klara halvmilen i ett sträck utan att knäet ska klydda.

Under loppet fick jag en knack på axeln "bra jobbat" . Det va Suzan som passerade mig. Jag kände igen henne från Malmö Barefoot Run härförleden.

Jag tog det hela som ett halvlugnt pass och tiden blev därefter; 00:38:25 , inte ens två minuter snabbare än mitt första blodomlopp för två år sedan.

I helgen är det Kullamannen som jag är anmäld till. Dessvärre har jag problem att ta mig dit så jag hoppar dessvärre över det. Lite synd då det verkar vara ett riktigt coolt lopp! Knäet hade nog dessutom inte gillat den något backiga bansträckningen.



 

torsdag 10 maj 2012

Malmö Barefoot Run 2012

Årets upplaga av Malmö Barefoot Run blev riktigt lyckad med hela 51 personer på startlinjen! En aningen sen rapport från min sida, jag har extremt lite tid över att blogga och springa just nu då jag precis bytat jobb!
Nåja, här kommer den!
Uppvärmningen leddes av Roger på Fotkultur och jag, Anders och Göran hjälpte till att visa de olika momenten.

 


Det var inte så många anmälda fram till veckan innan loppet men sedan droppade en efter en in. Den sista strax innan nio samma dag :)


Starten gick och folk började springa. Alla var inte helt barfota utan det förekom en och annan minimalistisk sko i spåret.


Även i år kom det danskar till loppet! Den mest långväga svensken var Mathias från Uppsala som var nere i ett jobbärende.


Själv blev det bara en tre kilometer i år eftersom jag ville mingla lite bland folket (förra året hade många hunnit sticka innan jag kom tillbaka..). Jag passade på att prata med de andra löparna under mina varv. Jag snackade bland annat med Magnus som jag träffat på Twitter.


I år var där även en representant från Merrells sverigeavdelning, Klas. Han demade skor och ställde upp med ett par dojjor till utlottningen (vi har ingen tidtagning eller tävling utan lottar istället ut priser).



Efter loppet hade Göran en workshop om fötter, som jag tyvärr missade :'(
På plats i år var även Viljan Träningsklubb som körde ett uppskattat kettlebellpass.



Allt som allt var det en riktigt trevlig dag!
Min rapport var kanske inte så fullspäckad men vill du se fler bilder kan du kolla på:


Facebook eller Google+


Eller läsa några bloggar om dagen!


Mirijam
Suzan
Löpinspiration
Viljan
Blejbo


måndag 30 april 2012

Sydkustloppet 2012

Eller “Hur jag småpratade och promenerade mig till ett personbästa”. Nåja, det där lät kanske som att jag inte fick kämpa, visst fick jag det! Nu till storyn.


Jag hade följt vädret noga veckan innan loppet och konstaterat att det troligen skulle vara blött på marken och kanske till och med regna.
Det var blött och det regnade när jag anlände till startområdet...



Jag hade redan planerat att köra loppet med något på fötterna. Valet föll på Luna Sandals ATS-modell (ej längre i sortimentet). Detta visade sig vara ett hyggligt val med tanke på det halvtråkiga underlaget bitvis. Kompressions-sleevesen hann ju komma med fram så de fick också följa med.
För att verkligen sänka standarden vad gäller löparmode krönte jag verket med en regnmössa, yarr!



Väl på plats träffade jag en nätbekant, Morris och hans sambo Ingela som helgen innan sprungit Lejonbragden 50k i Lund.



Det visade sig att de båda var stora Galloway-fans och körde stenhårt med spring-gå-spring metoden! (de är även minimalistlöpare!)

Tiden gick och jag frös en aning i duggregnet i väntan på att starten. Sedvanlig uppvärmningen med diverse övningar till musik genomfördes, men själv stod jag bredvid och sparade på krafterna.

Jag passade på att fråga vilka intervall Morris tänkte köra: 2/1. Och jag som tyckte mitt upplägg med 4/0:30 var sparsmakat. 2/1 visade sig vara alldeles utmärkt!
Jag frågade om jag fick hänga med i deras fart och sedan gick starten!
Första biten, över kilometern löper längs en golfbana. Vi tuffade alla på i ett lemmeltåg över gräset. Ganska snart piper klockan och det blir promenadintervall.
Efter ett tag lämnar Ingela oss och vi fortsätter i ett lugnt prattempo.

Regnet började nu så smått avta och molnen såg inte lika mörka ut längre.
Dessvärre hade jag hunnit ta loss mobilen från armhållaren, placerat den i den vattentäta fickan och lagt ner den i ryggsäcken, vilket bidrog till multimediabortfallet detta året.

Sydkustloppet är verkligen ett trevligt och mysigt lopp. Detta året blåste det inte speciellt mycket heller.

Vi kom efter ett tag in i centrala Trelleborg till första vätskestationen. Här har jag börjat suga i mig en gel. Jag tar den långsamt under en sisådär tio minuter kanske men det känns sådär så det blev inga fler under loppet.
Kilometerna avverkas sedan utan några större bekymmer. En bit efter centrum står familjen och svärföräldrarna och hejar på och knäpper en bild.


Snabbspolning.

Vid cirka tolv kilometer kommer en svacka. Det börjar kännas lite ansträngt. jag märker även att sandalremmen framme vid tårna börjat skava bort hud med hjälp av sand och grus som kommit emellan Vi tar en liten paus, jag rensar och smetar på en rejäl klick vaselin som avhjälper det värsta.

Svackan, väggen eller vad man vill kalla den sitter i ett hyfsat bra tag och jag kämpar verkligen med att förmå mig själv att fortsätta springa. En-minuts-pipen känns som en gudagåva men just gångpauserna tar extra hårt på sulorna och tåskavet.

Vi har småpratat om allt möjligt mer eller mindre hela vägen, löpning, skor, mat, sociala medier med mera.
Plötsligt kommer en skylt längs vägen - 18km. Nice! tre kilometer kvar! Sinnet är nu lite piggare men kroppen börjar känns stel.
Sista biten, min golgata är en flera kilometer lång cykelbana. Kroppen vet nu att slutet är nära och verkar vilja stänga butiken. Vi tar en lite längre promenadpaus.
Till sist närmar vi oss målet i Smyge och springer i mål!


Redan efter halva loppet kände jag på mig att det skulle gå bättre än sist och det gjorde det. Officiella tiden blev 2:34:05 - en förbättring med fjorton minuter! Detta genom att ta en minuts promenadpaus efter två minuters spring.
Kroppen kändes oförskämt pigg efteråt. Dagen efter kände jag lite i vänstra käet, löparknäkänningar. I övrigt nästan ingen träningsvärk alls. Vaderna är de muskler som känns minst berörda, kan kompressionen spelat sådan stor roll?? Nu två dagar efter känns det lite stelt i vänster ankel men inget farligt. Hoppas kunna ta en lugn runda nu i veckan. Till helgen är det ju dags för andra upplagan av Malmö Barefoot Run! Se nu till att anmäla er :)

Summa sumarum; jag riktigt nöjd! Jag tror att sällskapet är att tacka för den goda tiden, att springa med någon annan får mig att ge det där lilla extra.
Sandalerna fungera utmärkt bortsett från skavet, de satt på plats hela vägen och presterade bra även i obanad terräng.

måndag 2 januari 2012

Sylvesterloppet 2011

Sen rapportering, loppet gick ju förra året! ;)

Precis som förra året sprang jag Sylvesterloppet i Malmö på nyårsafton. Precis som förra året låg temperaturen runt nollan. Skillnaden var att det inte var slask och snö utan torrt och snöfritt.

Det var lång kö till efteranmälningen och det var cirka hundra personer fler än förra året som sprang (tror det var 70 förra året).



Jag hade varit förkyld någon vecka innan och jag bestämde mig på morgonen för att ändå ge det ett försök. Till skillnad från de andra Sylvesterloppen runt om i Sverige kan man här i Malmö välja på 2.7 eller 5.4km. Jag tog den korta varianten. Inte bara för att jag varit förkyld utan för att se om jag kunde pressa fjolårets tid.

Det var kallt men ändå hanterbart. Jag gick ut lite för hårt men lyckades hålla ett sjysst tempo. Den sista biten blev det en jäkla spurt för att komma i mål.
Det sluta med ca. 14:55min. Jag var helt spyfärdig i mål så jag glömde att slå av Runkeepern (jag drog av tio sekunder). Detta blev då runt två minuter snabbare än förra året, vilket är en hel del på den korta sträckan.

[caption id="attachment_2167" align="aligncenter" width="225" caption="Slutkörd"][/caption]

Sylvesterloppet är en trevlig tradition och jag kommer med all säkerhet återvända nästa år! Det är bara knappt tio minuters promenad dit hemifrån :)

Jag klippte ihop en video som frugan filmade vid start och mål:

[youtube id=http://www.youtube.com/watch?v=m-qJLfu5j5s]