Jag i princip lovade mig själv att jag skulle vänta ett par extra dagar för att låta vaderna vila. Vädret här nere är nu så himla härligt (runt 15 grader i solen under dagen) så det löftet gick åt pipan ;-) .
Sagt och gjort, jag gav mig ut helt nakenfota i korta tights och långärmad funktionströja. Solen höll på att gå ner och det var inte så varmt längre (fast väldigt härligt löparväder).
Jag gick ut väldigt lugnt för att inte dra igång vaderna allt för mycket. Istället för att dra på hårt valde jag de grusigaste trottoarerna och de nöttaste cykelbanorna/vägarna för att sulorna skulle få en omgång. Istället för en kortkort runda blev det en helt ok sträcka på strax över tre kilometer. Vaderna kändes knappt av. Lite stel i vänstra ankeln men inget alarmerande. Knäet var på väg att göra väsen av sig men det försvann också.
På vägen hem korsade jag genom parken hemmavid och det sista ljuset fick det att se lite drömskt ut - en riktigt bra runda helt enkelt.
Är ni nyfikna på när, var, hur långt, snabbt (långsamt!?) jag springer, kolla in min Runkeeper-profil. Är du löpare, lägg till mig i ditt Street Team :-)
Håller med om att det är svårt att hålla sig från att springa när det är så fint väder! Det är lika bra att ge efter och springa en runda... :-)
SvaraRadera