Jag gick i tankar om att mecka ihop ett eget "batman-bälte" med plats för ett par sandaler baktill och två vätskeflaskor men är nu lite osäker på om det är den vägen jag ska gå. Det lilla jag provat har känts aningen "skumpigt". Sandalerna har jag testat att sno fast med både spännband och resårband men det guppar lite väl mycket ändå. Det kan lätt bli irriterande när man är ute en längre sväng.
Det lutar åt att jag kör med min hederliga 12 liters trotjänare. Den är förhållandevis liten och har ändå plats till både sandaler, vätska och vad man kan tänkas behöva ha med.
Blir inga bilder i detta inlägg då min mobil börjar bete sig lite skumt. Förutom att blixten lagt av klyddar filsystemet på minneskortet. Jag har dock beställt en ny lur som jag hoppas hinner komma hem i veckan (en Samsung Galaxy S2).
Jag har även beställt ett par kompressionsstrumpor "utan-fot" från CEP till ett bra pris från Sebastians shop Runnersgear tillsammans med ett par gels som jag tänker använda under kommande lopp. Kompressionsstrumporna hoppas jag hinna prova innan för att se om det är så bra som många säger. Det kan ju vara ett wild-card att köra med nya grejjer under ett lopp. Dock tror jag inte att jag hört talas om någon som haft negativ effekt av kompressionskläder?
[caption id="attachment_2322" align="aligncenter" width="235" caption="Kompressionsstrumpor utan fot"]
[/caption]Vit är inte den roligaste färgen kanske men eftersom priset var så bra fick det gå. Förövrigt kör ju coola Patrick " Bourbon Feet" Sweeney med vad-kompression och han är ju minimalist vad gäller skodon i alla fall :-)
[caption id="attachment_2323" align="aligncenter" width="216" caption="Patrick Sweeney"]
[/caption]Dags att sova!
Hejsan!
SvaraRaderaHar en liten undran som jaga hoppas du kanske kan svara på. Börjde springa lite barfota för nån månad sen men det är senaste veckorna jag kommit igång på riktigt. Springer 3-4 km tre gånger i veckan och det börjar kännas som att jag kan springa längre. Lite mörbultade vader och känner ibland av lite stelhet i ena knät, ingen smärta dock. Styrketränar även 3 ggr/vecka. Har anmält mig till ett lopp på en mil i augusti men är riktigt sugen på en halvmara i september. Kan ju vara svårt för dig att bedöma eftersom du inte känner mig men du kanske har koll på om det ens är rimligt? Jag tycker att det känns som att det skulle kunna gå men är samtidigt lite rädd för att börja ta i för mycket. Och från 3 km till över 2 mil på fyra månader? Jag har ingen aning om det är görbart egentligen.
Sen undrar jag om du har nån fiffig idé om hur man enkelt kan mäta antalet steg per minut? Kanske finns nån app till telefonen eller nån avancerad stegräknare eller så?
Hitta just en låtlista med låtar som har en takt på 179-180 BPM - det borde ju vara bra hjälp för att få in känslan för takten.
SvaraRaderahttp://springforfan.se/wordpress/wp-content/uploads/bpm_179_181.txt
Tack för länken! Tycker mig känna igen adressen.
SvaraRaderaJa, som sagt, svårt att bedömma! Har du sprungit mycket innan? Annars är det ju många grejer i kroppen som måste anpassa sig. Tar man det bara lugnt tror jag det går bra. Klyschan, "lyssna på kroppen" är bästa tipset ;) Jag hade själv max sprungit en mil innan jag gav mig på de två halvmarorna jag avklarade förra året. (en sanning med modifikation, jag avverkade ett 6h lopp efter att endast sprungit en mil en gång innan. Kom drygt 35km och var helt mörbultad efteråt ;) )
SvaraRaderaDet känns lite som om man kan springa en mil, kan man springa två, bara man tar det lugnt! Ett tips kan vara att testa springa-gå-springa - att man delar upp loppet och springer 5min går 1min t.ex. Väldigt skonsamt för kropp och leder!
När det gäller stegen tycker jag det är lättast att räkna ena fotens nersättning under en minut. Kommer man upp i 90 är det ju 180 för båda benen (och så är det lite lättare att hålla räkningen)
Lycka till!!
//Martin