Trelleborgsloppet 2010

Bredbandet har strulat och vi var bortresta i helgen, därav den något något sena rapporten...

Lördagen började bra. Jag och sambon gick upp i tid och åt lite frukost.

Vi hade dagen innan suckat och ojjat oss lite över hur vi skulle lösa transporten. Eftersom vi inte har bil får vi förlita oss på buss/tåg för att ta oss fram i skåne.
Bussarna går inte så ofta på helgerna så om vi skulle vara säkra på att vara i tid och hinna hämta ut nummerlappen skulle vi varit tvungna att åka hemifrån runt 07-tiden (loppet började 10:30).

Som  räddande änglar ställde Tompa+far upp och körde! De skulle också springa 5km loppet.

Väderprognosen hade sett dyster ut hela veckan men det var på väg att klarna upp. Solen tittade fram till och med! :)

Vi parkerade vid busstationen och promenerade bort till idrottsplatsen.

Jag hade sedan länge planerat att springa barfota men packade med mig huarachesen och fopporna just in case. Mindes något om att tidtagningen skulle göras via nummerlappen (vet inte var jag fick det ifrån..) men stoppade på mig ett nylonsnöre utifall att...
Givetvis fick man ett chip som skulle fästas på skon...

Löste det rätt bra med snöret:

[caption id="attachment_638" align="aligncenter" width="225" caption="Chip på ben.."][/caption]

Chippet var en rektangulär plastbit, mycket snajsigare än det i Kåseberga. Det satt bra och skumpade inte. Inte bästa bilden dock ;)

Loppet började med en runda på idrottsplatsen innan man vek av ut i stan.
Vi värmde upp med en lugn runda runt idrottsplanen för att värma upp benen och känna på formen. Jag har hittills i min karriär undvikit att köra en uppvärmningsjogg då jag velat spara så mycket energi som möjligt.(kondisen har alltså blivit bättre!)
Det kändes riktigt bra faktiskt. Det fanns gott om spring i benen och gott om energi!

Ett par minuter till start.

Jag halade upp iPhonen och startade Runkeeper i god tid.. Man vet ju aldrig om telefonen är på humör..

PANG!

Klungan började röra på sig och man fick promenera de första metrarna.
Jag fick direkt dra ner på tempot för att inte ryckas med de mer erfarna löparna...

Efter ett par hundra meter växlade jag ett par ord med en kille och tjej som sprang tillsammans. "Har du förlorat ett vad?" frågade dom. Nä, sa jag och förklarade situationen.
Vi önskade varandra lycka till och skildes åt.

Precis utanför idrottsplatsen var det ganska grovgrusigt underlag. Jag trippade på och undvek de största stenarna.

Loppet gick inne i stan och mitt inne bland husen såg det nästan identiskt ut med miljön runt Heleneholm (där Blodomloppet gick tidigare i år).

Man pinnade på i ett lagom tempo och njöt av dagen. Vädret var gött och något regn var det inte att tala om. Vi sprang längs gatorna och en och annan kommenterade på håll om att undertecknad sprang barfota.

Underlaget var till stor del riktigt behagligt. Där var ju ett och annat parti med lite sten här och var men inget allvarligt.
Det enda partiet som var mindre trevligt var en allé i mitten av loppet ungefär. Det var riktigt grovgrusigt och fullt med större stenar. Visst kunde jag sprungit utanför men det hade känts som fusk ;)

Jag hade fått upp flåset och stålsatte mig för att klara de ruffa metrarna. Efter ett tag fick jag ett ryck och speedade upp tempot rejält och sprang om ett par tjejjer. Jag fick helt enkelt öka hastigheten för att minska tiden på gruset. Planen funkade riktigt bra och jag tog inte ut mig nämnvärt, tvärtom jag vaknade till och fick jobba med lite andra muskler.

Jag har också läst i Michael Sandlers bok "Barefoot Running" att man kan underlätta jobbigare underlag genom att sänka tyngdpunkten något, genom att ytterligare böja knäna och sänka armarna. Det hjälpte faktiskt!

Vips passerade vi 3km markeringen (jag hade varit för fokuserad på att springa och missat de andra längs vägen så det var uppmuntrande!)

Jag minns inte om det var innan 3km markeringen eller efter, men jag träffade på och passerade paret jag mötte vid starten, jag frustade fram ett "hallå!" och tuffade vidare.

Det var lite förrädiskt i slutet av sträckan. Man sprang i närheten av mål  men sedan skulle man ytterligare en runda utanför innan man slutligen sprang över mållinjen. Detta fick mig att spurta lite tidigare än planerat...
När jag insåg att jag inte riktigt närmat mig målet än blev jag lite snopen och saktade ner något för att inte tappa andan.

Till slut var dock målet i sikte! Jag tog i så mycket jag kunde och sprang i mål på 31:52 min! Det är hela fyra minuter snabbare än i Kåseberga och hela åtta minuter snabbare än mitt första lopp i Maj!

Denna gången var jag bara knappt fem minuter efter Tompa! :)

[caption id="attachment_637" align="aligncenter" width="223" caption="Medalj Trelleborgsloppet"][/caption]

Efter målgången tog jag en flaska vatten och tillsammans med sambon flanerade vi runt i Trelleborg som även hade sin Palmfestival denna helg. Det blev t.o.m en "liten" mjukglass för att fira!

[caption id="attachment_639" align="aligncenter" width="225" caption="Glass i Trelleborg hos Tant Gul"][/caption]